Vad säger historien om det italienska helgonet Lucia? Varför firas Lucia i Sverige? Hur firar svenskarna Lucia? Hur ser ett luciatåg ut och vad sjunger man för sånger? I detta inlägg kommer vi lära dig allt du vill veta om historien och om det unika svenska firandet. Vi tipsar också om hur och var du kan njuta av ett digitalt luciatåg nu under Coronatider!
Lucia är en helig italiensk jungfru från Syracusa på Sicilien som levde på 200-talet. Hon föddes i en rik familj och ska enligt legenden varit en troende kristen. Hennes mor lovade bort henne, men Lucia lyckades försena förlovningen och bad till Gud att han skulle hjälpa henne. Hennes mor blev svårt sjuk i blödarsjukan och tillsammans mötte de helgonet Agata som lät meddela att Lucias tro botat sin sjuka mor. Modern tillfrisknade och lovade sin dotter att hon skulle slippa giftemål. Den trolovade kände sig kränkt och angav henne till kejsar Diocletianus, som förföljde de kristna. Lucia arresterades, torterades och dömdes till att bli glädjeflicka på en bordell. Men hon gick inte att rubba ur fläcken. Man tände ett bål runt henne, men lågorna skadade henne inte. Till slut stack en romersk soldat sin dolk eller sitt svärd genom hennes hals men inte ens då dog hon. Enligt legenden dog Lucia martyrdöden den 13 december år 304. Hon blev snabbt helgonförklarad och i Neapel fanns reliker av henne, bland annat hennes ögon. Hennes övriga kvarlevor sägs finnas i Venedig, ursprungligen i en kyrka som revs för att lämna plats för järnvägsstationen.
Kul att veta - Lucia på latin betyder ljusbärerska eller den lysande.
Fenomenet Lucia är numera starkt förknippat med Italien och Sverige. Varför Sverige firar just Lucia är inte helt självklart, det var under medeltiden som Lucia tog plats i den julianska kalendern då vintersolståndet inföll den 13 december. Så Lucia har i Sverige alltid varit ett tecken för ljusare tider och längre dagar.
Historian säger att den första vitklädda Lucian i Sverige ska ha skådats på morgonen vid Horns boställe norr om Skövde år 1764. Hon hade ljusstakar i händerna och på ryggen vackra änglavingar som ska ha inspirerats från den tyska traditionen Christkindlein – en julängel med ljus i håret.
Under 1800-talet spreds traditionen från Västsverige vidare i landet och 1893 infördes luciafirandet på Skansen i Stockholm. Fortfarande var traditionen okänd för många delar av landet och det nutida sättet att fira tog fart och spreds över hela landet under 1900-talet. 1927 anordnade tidningen Svenska Dagbladet det första offentliga Luciatåget likt det som vi nu i modern tid firar.
Att ”lussa” på lucia är ett allmänt begrepp som innebär att man går i luciatåg. Tidig luciamorgon sätts TV:n på i många svenska hem för då livesänds årets luciatåg – otroligt stämningsfullt med skönsjungande vuxna, ungdomar och barn.
Luciadagen innebär också för många ett pusslande för att hinna med olika luciatåg. De flesta förskolor, skolor och en del föreningar anordnar egna ”lusse-firande” som man som familj och släkt gärna inte vill missa. Exempelvis brukar ridskolor bjuda in till ridande luciatåg. Även på äldreboenden, i kyrkor och varuhus arrangeras luciatåg – alla med olika inslag men gemensamt är den vitklädda lucian i spetsen.
Ofta avslutas luciatåget med en gemensam fika då det serveras glögg, pepparkakor och ”lussebullar” eller saffransbullar som det egentligen heter.
Huvudpersonen i luciatåget är såklart lucia själv följt av sina tärnor. Alla klädda i vita, långärmade klänningar. På huvudet har lucia en ljuskrona i metall eller en krans gjord av lingonris och runt midjan har hon ett rött band. Tärnorna går parvis efter lucian och de har lingonkransar utan ljus eller glitter på huvudet. Efter tärnorna kommer stjärngossarna som även dem är klädda i vita klänningar men på huvudet har de en vit strut. Stjärngossarna föreställer de tre vise männen och Herodes den store.
I luciatåg där barn deltar är det också vanligt att det finns tomtenissar, sockerbagare, pepparkaksgummor- och gubbar. I tåg med barn förekommer det ofta flera lucior då det är många barns dröm att få bära ljuskronan (som då är gjord av plast och med batteridrivna ljus).
Vanligtvis inleds och avslutas luciatåget med en och samma sång, ofta någon av följande "Natten går tunga fjät", "Sankta Lucia, ljusklara hägring" eller "Ute är mörkt och kallt". Andra populära sånger är ”Staffansvisan”, ”Nu tändas tusen juleljus”, ”Stilla natt” och ”Så mörk är natten i midvintertid”. Om det finns sockerbagare i tåget brukar man sjunga ”En sockerbagare”, tomtenissarna sjunger ”Midnatt råder” och pepparkaksgubbarna sjunger ”Tre pepparkaksgubbar”. Ibland läses också några särskilt utvalda verser med luciatema upp.
Med tanke på rådande pandemi i Sverige och resten av världen kommer det mest troligen i år inte anordnas offentliga luciatåg på samma sätt som vanligt. Vanligtvis kan du i Stockholm njuta av klassiska luciatåg på Skansen, Storkyrkan och Nordiska museet. Förskolor och skolor har ställt in och kommer istället filma och ta bilder på barnen som föräldrar får ta del av digitalt.
På SVT1 kommer du som vanligt kunna se det stämningsfulla morgonsända luciatåget. Så ställ klockan, gör en god frukost, tänd lite ljus och slå dig ner i soffan och njut av ljuv julmusik från hembygdsgården i Jukkasjärvi. Lucia med sina tärnor, stalledrängar och barnkören består av elever från musikgymnasiet i Boden och Kulturskolan Kiruna. Sändningen startar kl. 07.00 på SVT1 – här kan du klicka för att komma till sändningen på SVT-play.
© 2024 Strömma Turism & Sjöfart AB | Svensksundsvägen 19, SE-111 49 STOCKHOLM | Strömma Turism & Sjöfart is part of Stromma Group
