Dags för nästa del i vår blogg-serie om Strommas historiska båtar. Fascineras du av gamla båtar och historik får du inte missa att läsa alla våra tidigare publicerade inlägg, du hittar en lista med länkar längst ner i detta inlägg. Men den här gången bjuder vi på berättelsen om ”porslinsbåten” M/S Gustafsberg VII. Det är en dramatisk berättelse som hade kunnat få ett sorgligt slut med att båten legat som ett sjunket skepp i skärgården. idag. Först ut som du kan läsa om i detta inlägg är ett av kanalbolagets äldsta fartyg M/S Östanå I. Längst ner i inlägget finns en karta med M/S Gustafsbergs avgångsplats markerad.
Under mitten av 1820-talet grundades Gustavsbergs porslinsfabrik. Fabriken bytte under åren ägare flera gånger, samtidigt som den växte i omfång. Ägarna hade tydliga visioner om hur hela företaget och det omgivande samhället skulle utvecklas. Målet var ett självförsörjande samhälle där även lantbruk ingick. För att frakta fabrikens produkter till Stockholm och de tänkta kunderna behövdes även ett fungerande kommunikationssystem året runt via vattenlederna till huvudstaden. På så vis kom även ångbåtarna in i fabriks- och samhällssystemet, båtarna ritades för att klara av de mycket grunda förhållanden som råder i Baggenstäket och för att klara tuffa isar.
Inför OS i Stockholm 1912 räknade porslinsfabriken med en större anstormning och att man därför var i behov av ytterligare en båt. Oskarshamns Mekaniska Verkstad fick kontraktet att bygga den nya ångaren det överenskomna priset 155 000 kronor. Den nya ångaren gavs namnet Gustafsberg VII och sattes in i reguljär trafik den 19 maj 1912.
Många nya moderniteter ombord
Den nya ångaren kunde visa upp en rad moderniteter, såsom maskintelegraf och talrör - en apparat för röstöverföring en kort sträcka, till exempel mellan två rum - värmeledning och elektrisk ringledning från aktersalongen, kaptenshytten, damhytten, konversationshytten både förut och akterut från styrhytten till penteriet. Båten stoltserade även med elektrisk belysning samt badrum med, hör och häpna, en dusch! Matsalongen, som klassades som 1:a klass, placerades på övre däck och gav därmed gästerna en magnifik utsikt. På mellandäck placerades damsalong, befälshytter och en påkostad aktersalong och en försalong som klassades som 2:a klass.
Servitrisen Brita Borgstedt berättar
Brita Borgstedt, en servitris som jobbade ombord på M/S Gustafsberg VII i dess begynnelse, berättar:
”Uppe i matsalongen fanns fyra stora bord och några mindre bord att hålla reda på. På 11-turen serverades à la carte. Det kunde vara biff med lök, kotletter och skinka med ägg. På 5:15-turen var det middag med matsedel, minst tre varmrätter till exempel inkokt siklöja, kalvfrikassé och kalops. Till efterrätt var det ofta någon frukt eller pudding. Och för att ta in en pilsner var man även tvungen att ta in en smörgås. Sådana var myndighetsbestämmelserna, så det hände att samma smörgås åkte in och ut till gäster som var törstiga.”
Nya tider för ångbåtstrafiken
I mitten av 20-talet hade den moderna tiden hunnit i kapp ångbåtstrafiken på traden Gustavsberg till Stockholm. En bro över Skurusundet byggdes och en ny busslinje till Gustavsberg startades 1929. Året innan hade man i Gustavsberg dessutom konstaterat att båttrafiken var alldeles för kostsam att drivas som tidigare. I december 1929 såldes därför M/S Gustafsberg VII till Waxholms Nya Ångfartygs AB och hon fick det nya namnet ”Saxaren” efter Saxarfjärden som låg i det området som hon skulle trafikera. I början av 1930-talet exploaterades stora delar av Saxaröarna, (området sydväst om Ljusterö), och en mängd ”sportstugor” byggdes och med dem kom en ny typ av passagerare. Det ”rörliga friluftslivet” gjorde sin entré i skärgården.
Från havets botten till fartygs-pärla
Saxaren fungerade som isbrytare, passagerarbåt samt fraktbåt av jordbruksprodukter i skärgården under många år, men den 21 maj 1964 fick det hela ett abrupt slut. Saxaren grundstötte. Man lyckades dock föra in henne till en flytande brygga, men inför besättningen kantrade hon sakta och sjönk till botten. Under sommaren var det oklart vad som skulle hända med henne, men till slut lyckades man att bärga henne in till Stockholm.
Förvärvas av Stromma
Efter en rad mindre hedervärda turer som festbåt, då tyvärr delar av den återstående originalinredningen försvann, förvärvades hon med ekonomisk hjälp från stiftelsen Skärgårdsbåten av Stromma hösten 1973. En omfattande restaurering och ombyggnad gjordes för att få fartyget i sin forna glans. Under senare år har hon genomgått ytterligare restaureringar, allt gjort med varsam hand och känsla så att inredning och design åter följer 1910-talets rådande stil och design.
På somrarna kan du åka med på de guidade utflykterna Stora Kanalturen till Artipelag eller Gustavsberg. Du väljer själv vilken av dessa destinationer du vill stanna till och besöka. Turen guidas av live-guide på både dit- och hemresan. Färden går via Baggenstäket och Skurusundet som båda är en av Stockholms absolut vackraste vattenvägar. På denna tur är färden lika stor del av helhetsupplevelsen som själva destinationen. Att båten dessutom är mycket vacker med sin luftiga matsal, mysiga aktersalong och generösa utomhusdäck gör också sitt till när gästerna ger båten och dess turer toppbetyg.
M/S Gustafsberg är en av Stromma mest populära båtar att hyra för sin födelsedagsfest, bröllop eller företagsevent – mycket beroende på den stora vackra matsalen med plats för ca 125 gäster på övre däck med direktaccess till utomhusdäck. Utedäcket är perfekt plats för servering av välkomstdrinken men passar även utmärkt till bufféer, underhållning och dans.
Det här är inlägg nummer fem i vår bloggserie där vi uppmärksammar och berätta mer om utvalda fartyg ur vår flotta. I inlägg som vi publicerat tidigare har vi skrivit om fartygen S/S Stockholm, M/S Waxholm III, M/S Östanå I och M/S Prins Carl Philip.
Här kan du läsa om S/S Stockholm
Här kan du läsa om M/S Waxholm III
Här kan du läsa om M/S Östanå
Här kan du läsa om M/S Prins Carl Philip